Vujers recension
Av världens mer eller mindre etablerade filmskådespelerskor är Tilda Swinton säkert en av de mest egensinniga och oberäkneliga. Med tanke på ungdomsårens alla experimentella och frispråkiga filmer (särskilt tillsammans med Derek Jarman) är det rätt fantastiskt att hon som skotsk kvinna i medelåldern har lyckats etablera sig i Hollywood. I Hollywood kommer hon aldrig att få samma status som en Meryl Streep eller en Cate Blanchett och någon publikmagnet tror jag aldrig hon blir. Hennes späda androgyna kropp bär på alltför mycket explosiv sexuell råhet för att bolagsdirektörerna ska våga satsa på henne som affischnamn. Trots det har hon sin givna plats som den vita häxan i filmerna om Narnia och efter årets Oscarsgala kan hon även lägga priset för bästa biroll i Michael Clayton på sin meritlista. Vadhelst Tilda Swinton spelar låter hon aldrig sina roller bli till uppvisningar.
Julia spelades in direkt efter Michael Clayton och här får vi möta Tilda Swinton som alkoholiserad partypingla. Hon spelar Julia Harris som alltmer tappar kontrollen över sitt festande och förlorar sitt jobb. Därför får hon rådet att vända sig till Anonyma Alkoholister av sin vän Mitch. Filmens inledning ger sken av att det här ska bli ett porträtt av en alkoholist kamp för att återfå sin värdighet. Något vi har sett åtskilliga gånger på film tidigare. Tji får man, vilken långnäsa. På AA-mötet träffar nämligen Julia nervvraket Elena som har förlorat rätten att träffa sin son Tommy. I hennes värld är emellertid vad som helst möjlig och snart erbjuder hon Julia 50.000 dollar för att kidnappa Tommy åt henne. Julia avvisar naturligtvis förslaget, men efter några diskussioner med flaskan går hon med på det.
Kidnappningar går sällan som planerat och med en amatör som Julia är det upplagt för trassel. Hon lyckas i alla fall sno åt sig Tommy genom att i ren panik köra över hans vakt med bilen. Pojken tar hon med sig till ett motell. Julia tror sig ha kontroll över situationen och börjar förhandla med Tommys morfar över telefon om en lösesumma på 2 miljoner dollar. Tyvärr glömmer hon att låsa dörren, så städerskan kliver in och upptäcker den fastbundne pojken, varför Julia hastigt tvingas fly ut i ödemarken med honom. Det är inte sista gången huvudpersonen missbedömer saker och ting. Hennes självbedrägeri är förödande och det står förlorare ristat i pannan på henne. Jag har emellertid svårt att låta bli att älska Tilda Swintons karaktär. Hennes relation till pojken är också annorlunda än vad man är van vid att se på film. Den okänsliga behandlingen går över till ett existentiellt val, när den mexikanska verkligheten omsluter dem. I det avseendet påminner Julia en del om 70-talets kriminaldramer. Filmen är regisserad av fransmannen Eric Zonca som debuterade med den hyllade Änglars drömliv för tio år sedan. Varför Julia inte har uppmärksammats lika mycket har jag svårt att förstå. Det är en spännande och riktigt bra film.