Hostel (2005)

Filmverktygen laddas…

2005 · Skräck

RegiEli Roth
ManusEli Roth
MedverkandeJay Hernandez, Takashi Miike, Eli Roth, Derek Richardson, Petr Janis, Jan Vlasák, Jennifer Lim, Eythor Gudjonsson, Barbara Nedeljakova, Jana Kaderabkova, Lubomir Silhavecky, Paula Wild, Lubomir Bukovy, Jana Havlickova, Vanessa Jungova
GenreSkräck
Biopremiär2006-03-03
Dvdpremiär2006-08-23
SkribentHampus Hagman
Betyg(1) Underkänd
AvdelningHorrorland
PubliceradFredag 3 mars 2006

Vujers recension

Vujers betyg · (1) Underkänd

Redan med debuten Cabin fever blev Eli Roth något av en darling inom chockhorror-fankretsar. Med Hostel har han ytterligare befäst denna ställning. Självaste Quentin Tarantino, som här står med som produent, har kallat honom "skräckfilmens framtid". Varför är obegripligt. Det enda som skiljer det här från Jag vet vad du gjorde förra sommaren och annan tonårs-schlock är den uppkrämade exploateringsnivån. Det börjar lite lagom gladporrigt och slutar i en riktig blodfest. Undertiteln skulle med andra ord kunna vara " bland tuttar och motorsågar i Slovakien". Tänk American pie möter Motorsågsmassakern med inslag av My little eye, ungefär. Fast dummare. Det handlar om ett gäng sexgalna killar, två amerikaner och en islänning, på tågluff genom Europa. Deras ständiga jakt efter haschisch och brudar har lett dem till, var annnars, Amsterdam. Där stöter de på en typ som berättar om ett vandrarhem i Slovakien som ska vara världens sexparadis. Varken bordellvibbar eller killens stora herpesböld på läppen avskräcker det stratapsglada gänget från att åka. Det får de bittert ångra.

Hostel försöker vinna lite kredd via association genom ett par tomma sidoblinkningar. En referens till Pulp fiction blir inte annat än rövslickeri av mannen som har producerat. Att Takashi Miike dyker upp i ett snabbt gästspel känns lika krystat som missvisande. Säga vad man vill om den senare, men hans filmer är i alla fall originella. Må vara att Roth haft Audition-aspirationer vad gäller både Hostels konceptuella inramning och tortyrscenernas explicitet. Auditions kvinnliga torterare gav igen för såväl alla de gånger som Miike själv låtit kvinnor vara torterade offer som berättelsens manliga utnyttjande. Någon gång under planläggningen av denna film har säkert även Roth föreställt sig att han har något att säga om chauvinistiska amerikaner som tror att de äger världen. Men trots de manliga protagonisternas cyniska slit-och-släng-konsumtion av kvinnor uteblir den Baise-moi-twist som åtminstone jag själv satt och väntade på.

Inte ens gore-publiken lär få sina lustar tillfredsställda. Make up-effekterna är så billiga att en stillbild i tidskriften Fantasmagoria direkt skulle avslöja den amatörism som knappast ens rörelser och klippning lyckas dölja. Hudfärgade latexballonger med ketchup som väller ut när man hugger dem i närbild? Hej på’re sjuttiotal! Är Roth ute efter någon sorts retrocharm? Eller kan han inte bättre. Jag vet inte, men vidare effektfullt är det inte. De som säger att Roths räddning är hans humor har inte heller något att komma med. Några slapstickhalkningar på avklippta fingrar gör ingen Braindead.


Text återställd från Vujers arkivkopia. Ursprungliga kommentarsfunktioner ingår inte i den här arbetskopian.

Till filmregistret

Fortsätt med filmen

Hitta aktuell visning hos Vodeville eller Bioguiden.

Mer av samma regissör

Kritikerbetyg

1 verifierat betyg · snitt visas från 3 recensioner.

Källor och beräkning

Gamereactor: Anna Eklund · publicerat 21 augusti 2006 kl. 00.10. Kontrollerat 22 november 2026 kl. 17.03.

Varje recension väger lika. Minst tre oberoende recensioner krävs för ett snitt. Betyg räknas om proportionellt till femgradig skala: betyg / skalans max × 5. Originalbetyget visas alltid. Syndikerade kopior räknas en gång. Endast betyg som kunnat verifieras hos originalpublicisten tas med. Källor utan läsbart betyg eller tydlig filmidentitet utelämnas. Vujers egna arkivbetyg ingår inte.